Indexsida,
 Den Flygande bokrullens och Klezmer-musikens historia.
 Gruppens musik - samplade stycken ur gruppens repertoar.
 Bilder på gruppen

Här kan du kontakta oss.

 

Klezmer live med Den Flygande Bokrullen
 

 

Förutom de offentliga gigen, spelar Den Flygande Bokrullen även på bröllop, fester och andra privata tillställningar.


2024:

1 juni, Kyiv Klezmer Festival in Stockholm, Teater Giljotin

ons 3 juli, Picnic i Parken, Eskilstuna
lör 14 augusti Rasbo kulturvecka, Rasbokil
sön 8 september, Teater Giljotin, Stockholm
fre 11 oktober, Pygméteatern, Stockholm

Några live-recensioner

Lira musikmagasin

Old school-klezmer med svenska veteraner

20 OKT
KONSERTRECENSION
Den Flygande Bokrullen

Fasching, 19 oktober 2017

Långt innan klezmer blev en benämning på en musikform spelades judiska traditionella folklåtar i USA, och inte minst i New York, av musiker som ofta även spelade jazz, teater- och kabaretmusik. Under 1900-talets första decennier fanns det en hel del orkestrar där många medlemmar själva hade invandrat från olika länder i Östeuropa, och liksom judiska musiker hade gjort i byarna och städerna där kombinerade de traditionella melodier med den lokala musik som fanns runt omkring. I de amerikanska storstäderna var det just jazz, och därmed föddes en fantastisk hybridmusik.

Det är främst dessa gamla orkestrar, snarare än den klezmerrevival som tog sin början på 1970-talet, som inspirerar Den Flygande Bokrullen. De hämtar även en del låtar från stenkakeinspelningar gjorda i Grekland, Turkiet och anda östeuropeiska länder i början av förra seklet. Gruppen bildades i början av 1990-talet, och är därmed ett av landets äldsta klezmerband. På Fasching spelar de inför sittande publik, vilket möjligtvis minskar party-öset en aning, och i stället spelas flera förhållandevis lugna låtar. Eftersom alla medlemmarna spelar flera instrument kan de därmed växla sound och instrumentering från låt till låt, och när de drar ner tempot förvandlas gruppen till en bleckblåsensemble, där tuba, barytonhorn, kornett och trombon lägger ackord bakom klarinettmelodin.

Men det dröjer inte länge innan de snabbare styckena är tillbaka, vanligtvis med Matti Pohjolas frenetiska mandolin- eller banjokomp som driver på medan kontrabas, dragspel och piano lägger en stabil botten. Carl Lindekrantz trumspel är kanske den mest mest särpräglade komponenten i Bokrullens stil, och tydligt inspirerat av den tidiga jazzen, innan trumsetet fick sin nuvarande utformning med pukor och ett flertal cymbaler. Hans spel kretsar framför allt kring virveltrumman, och två träblock används då och då för snabba rytmer, medan pulsen hålls med en tamburin och en gigantisk bastrumma. Med detta samt ett par cymbaler för accenter lägger han grunden för såväl toksnabbt ös som betydligt lugnare låtar, ständigt med en rasande stor variation.

Den som framför allt spelar melodierna är den makalöse klarinettisten Lars Ydgren, som verkligen är en häxmästare på sitt instrument. Inom klezmer har det sagts att just klarinetten, och även violinen, är det instrument som ligger närmast den mänskliga rösten, och de riktigt skickliga musikerna har förmågan att locka fram enormt många uttryck ur den. Ydgren behärskar detta till fulländning. Han drillar och utsmyckar melodierna, spelar makalösa solon, och kommenterar genom små instick vad de andra spelar.

Jag har sett Den Flygande Bokrullen live många gånger förut, men nu var det några år sedan sist, och de är i minst lika fin form nu som då. Spelningen avslutas givetvis med att de spelandes går ett varv i lokalen, upp på balkongen och ner igen, och till sist ut mot logen. Snyggare avslutning är svår att tänka sig.

Rasmus Klockljung

http://www.lira.se/old-school-klezmer-med-svenska-veteraner/

Sprudlande energi gjorde succé

Den Flygande Bokrullens unika variant av klezmermusik gjorde succé i Parksnäckan på onsdagskvällen, skriver Stefan Warnqvist.
 
Musik
Parksnäckan, onsdag
"Det hade varit tråkigt att spela om det varit tomt", sade Den Flygande Bokrullens frontman Matti Pohjola mot slutet av deras spelning i Parksnäckan. "Då hade vi nog spelat lite kortare."
Kommentaren var talande på flera sätt. Gruppen har under många år byggt upp ett rykte som ett liveband utöver det vanliga och denna onsdagskväll var det i princip fullsatt. Alla åldrar fanns representerade och till och med ett antal hundar var på plats. På en av de främre raderna satt en konstnär med staffli framför sig och gjorde sobra färgteckningar av musikerna. Dans i olika former förekom flitigt, både av gruppmedlemmarnas entusiastiska barn uppe på scenen och av glada åhörare på grusplanen bredvid bänkraderna.

Bifallet blev allt mer stormande ju längre spelningen fortsatte. Men att döma av deras hejdlösa spelglädje är det lätt att föreställa sig att gruppen skulle ha spelat med samma energi om det så bara hade varit en åhörare på plats. Som Matti Pohjalas kommentar avslöjar finns det troligen inte ens med på deras karta att ställa in en spelning.
Den Flygande Bokrullens variant av klezmermusik rymmer både traditionella östeuropeiska sånger, grekiska melodier och egna kompositioner. Låtarna hämtas obehindrat från olika århundraden utan att någonsin låta daterade. Samtliga medlemmar spelar flera olika instrument vilket ger musiken en enorm klangfärgrikedom.

Med hjälp av mandolin, banjo, klarinett, trombon, trumpet, barytonhorn, dragspel, kornett, bastuba, synt, trummor och slagverk blir deras ljudbild något helt unikt. Rysk cirkusmusik från 1800-talet möter Disneyfilmmusik från 40-talet möter storbandsjazz. Dramatiska tempobyten möter bitterljuvt vemod möter sprudlande energi.
Kung Henry gästade i två låtar, för kvällen i en passande "Flygande Bokrullen-dräkt", det vill säga vit skjorta, svarta byxor, väst och slips, inte vad han vanligen brukar bära på scen. Mötet mellan hans karismatiska rapping och gruppens klezmer tillförde oväntade dimensioner till båda parters musik. Med just denna typ av oväntade krockar visade Den Flygande Bokrullen åter sin styrka.
Av: Stefan Warnqvist, Upsala Nya Tidning 090709
Die dauergeblitzten Lichthupendrängler
Starkstrom aus Schweden: Den Flygande Bokrullen blasen das Kufo in Grund und Boden
  

Als Schlagzeuger Carl Johansson nach der zweiten Zugabe vom Stuhl fällt, glauben die Sanitäter hinter der Bühne, dass jetzt wohl oder übel doch ihre Stunde schlägt. Aber keine Sorge. Ist alles nur Spaß hier.

Wie beschreibt man um Himmels willen diese sechs verrückten Schweden mit dem verrückten Namen Den Flygande Bokrullen (Die fliegenden Buchrollen) am Ende eines überaus verrückten Abends? Man kann es so versuchen: Wären sie Autofahrer, stünden sie als Lichthupendrängler im Dauerblitzlicht der Radarfallen. Wären sie Zirkusakrobaten, hießen sie „Los Hektikos“. Wären sie Starkstrom, sie erleuchteten Manhattan mit links.

In Wirklichkeit sind sie Hochgeschwindigkeitsmusiker, die die Klezmerpolizei wegen unzähliger Verstöße gegen die traditionelle Klangordnung eigentlich sofort festnehmen müsste. Diese „fliegenden Buchrollen“ behalten typische Farben und harmonische Grundstrukturen des Klezmer bei — der Rest ist der blanke Irrwitz in der Nähe zum Punk, hier und da sogar zum Metal-Rock. Diese Bulgars, Dojnas und Polkas bersten vor Tempo, und zweifellos gewönne Klarinettist Lars Ydren den Preis für den gestresstesten Musiker des Festivals. Schubkraft geben bis zu vier Blechblas-Instrumente mit Anklängen beim überdrehten, arabesken osteuropäischen Hochzeits-Brass-Stil und das ungestüme Schlagzeug Carl Johanssons.

 Natürlich macht das, die dadaistische Conférence Matti Pohjolas inklusive, großen Spaß. Doch im Grunde variieren die Schweden über zwei Stunden einen derben Drauflos-Gestus bis zur völligen Zuhörerermattung. Dass sie ihre Titel unterbrechen, ist eigentlich nur zum Instrumentenwechsel nötig. Aber auf so angenehme Art wird man schließlich selten gelangweilt.

 Hinten in der fast ausverkauften Großen Halle schwenken sie blau-gelbe Fähnchen, ein Dutzend mutiger Fürther tanzt. Die Sanitäter aber bleiben arbeitslos.

. MATTHIAS BOLL

12.3.2005 0:00 MEZ
  © FÜRTHER NACHRICHTEN    
Wasabryggeriet kokade nästan över

Klezmer lockar folk. Det kunde man sluta sig till i går på Wasabryggeriet - denna enastående arena för de lite mer alternativa musikstilarna. I går var det dags för klezmerbandet Den flygande bokrullen, som bjöd på en bejublad show med den spännande musikstilen.

Klezmer - ett hopkok av det myllrande europeiska musiklivet - är i själva verket festmusik, framförd av östeuropeiska judar under sent 1800-tal och första delen av 1900-talet.

Denna feststämning lyckas Den flygande bokrullen förmedla med stor tydlighet. De får den trångt sittande publiken att skratta och hoppa till de kaotiska rytmerna.

Musikstilen ställer inga hårda krav på soloprestationer, utan allt präglas av en opretentiös uppsluppenhet, på gränsen till kaos. Kanske återspeglar den rastlösa musiken något av den oroliga historia som de europeiska judarna har upplevt.

Musikerna byter ideligen instrument och visar stor skicklighet på sina respektive områden. Batteristen Carl Johansson växlar vant mellan trummor och barytonhorn, och Gustav Johansson flexar mellan dragspel och trombon.

Den trånga lokalen ställer dock musikerna på prov. Ett klezmerband bör stå i klunga för att kunna vara i synk med varandra, lyssna in sig och överraskande ta över ett solo, men här tvingas de stå på rad, och musikerna hade svårigheter att höra varandra.

Men detta lyckas de göra ett nummer av. Svårigheterna på scen blir till ett underhållande mellanspel då musikerna skämtsamt försöker ställa saker och ting till rätta.

Det finns inte mycket av stillsamhet i Den flygande bokrullens repertoar.

-Nu ska vi köra en lite lugnare bit, säger banjospelaren Matti Pohjola. Och visst håller den skruvade tangoliknande låten som följer ett något lugnare tempo. Men det är som om de fem musikerna inte kan hålla sig - plötsligt övergår den i ännu ett fartmuskedunder till låt. Publiken jublar och skrattar.

Så namnet då? Den flygande bokrullen?

-Det har egentligen inget att göra med musikstilen. Vi hette så redan innan vi började med klezmer, säger Gustav Johansson i pausen, vilket väl illustrerar den glada respektlöshet som präglar bandet.

HENRIK SJÖGREN

__________________________________________________


Den Flygande Bokrullen spritter
Heden, söndag

Meshuggah är som många känner till namnet på ett svenskt metalband. Ordet är jiddisch och betyder galen. Den första låten på Den Flygande Bokrullens senaste skiva, Tarrschwein, heter Meshuggah och är inspirerad av hårdrock, turkisk marschmusik och gammal klezmer. Det är en galen låt. Den Flygande Bokrullen är ett galet band. Den Flygande Bokrullen är ett av Sveriges roligaste liveband.
Den Flygande Bokrullen tar dels låtar från klezmermusikens vagga, som spelades in i USA på 10- och 20-talen av pionjärer som Abe Schwartz, Dave Tarras och Harry Kandel och piffar upp melodierna med vilda påhitt. Och så skriver de eget material, inte bara i typisk klezmerstil, utan även låtar som doftar zigensk musik, grekisk musik, rysk musik och allt möjligt. För två år sedan släppte de en elektronisk klezmer-ep. Något som måste vara tämligen unikt.
Det var full rulle i drygt en timma i ett av tälten under de fria ordens festival. Många dansade och hoppade och sprang runt i ringar. Fem musiker. Alla hanterar flera instrument. Ingen fiol som var vanligt i gamla klezmergrupper, men, självklart klarinett, andra blåsinstrument, kontrabas, trummor, dragspel. Matti Pohjola, som introducerar låtarna, spelar mandolin och kornett. Och kanske något annat, det är inte lätt att hänga med, musiken flyger verkligen fram, tar stora hopp, snabba skutt, det spritter i benen, omöjligt att stå still.
Den Flygande Bokrullen har kallats klezmermusikens Sex Pistols. Inte så dumt sagt. Musik djupt förankrad i en tradition, men med punkattack, med en rå och otyglad inlevelse. Jag gillar att de har trummor, Carl Johansson bankar som han vore medlem i ett rockband, vilket drar upp låtarna några extra varv.
Konserten avslutas med att medlemmarna i princip kastar sig ut från scenen i ett brak och nästan välter omkull sina attiraljer. Ingen mer musik. Den här gången. Ett band man kan se igen & igen.

Publicerad 2002-09-02 i Göteborgsposten 

För historiker och statistiker:

Offentliga spelningar 2023:

5 juli Dalarö kyrka, Sthlm, 19 augusti, Balingstafestivalen, (Balingsta, Uppsala), 22 oktober, Kulturoasen, Håga, Uppsala, (kl 14)
25 november, Verket, Avesta

Offentliga spelningar 2022:

9 april Katrineholm, 1maj Eskilstuna, 28 juli Ärla kyrka (sommarmusik), 5 augusti Katalin Uppsala
11 augusti Rudan Haninge, Sthlm,(dagtid med dansundervisning), 16 augusti Gula villan, stadsparken, Uppsala

Offentliga spelningar 2021:
13 november Tellus i Midsommarkransen, Stockholm. 26 aug Reimersholme hotel i Stockholm. 25 aug Uppsala på Katalin. 10 juli Katalin i Uppsala. 30 juni Reimersholme hotel i Stockholm.

7 april Fasching i Stockholm.Stream.

20 februari Paviljongen i Kungsträdgården i Stockholm. Stream.

Offentliga spelningar 2020: första coronaåret glömmer vi helst vad gäller gig.

Offentliga spelningar 2019:

19 januari, Tellusbio, Midsommarkransen, Stockholm, 13 februari, Gnesta unplugged, Gnesta, 15 mars, Dramatenbaren, Stockholm,
6 april, Biografbaren, Eskilstuna, 1 sept, Kulturoasen, Uppsala, 19 september, Malmköpings wärdshus.

Offentliga spelningar 2018:

21 april, Midsommarkransen, Stockholm, 26 maj,Skottvångs grufva, Mariefred, 5 juni, Eskilstuna, Världsmiljödagen, 6 juni, Scalateatern, Stockholm, 19 augusti, , Solna, 1 september, Trädgårdsdagen, Enköping, 25 september, Katalin, Uppsala

Offentliga spelningar 2017:

Parksnäckan stadsparken Uppsala, 7 juli, Krusgårdsparken, Torshälla, 9 september, Masugnens dag, Björndammen. 8 oktober Kulturoasen, Uppsala. 12 okt Wasabryggeriet Borlänge. 19 okt Fasching Sthlm. 9 dec Västgöta Nation Uppsala.

Offentliga spelningar 2016:

13 feb Tellus Sthlm, 3 mars Fylkingen Sthlm, 5 juni Fristadstorget Eskilstuna. 7 oktober Biografbaren Eskilstuna. 8 oktober Biografbaren Eskilstuna. 26 november Stallet Stockholm. 10 dec Västgöta nation Uppsala.

Offentliga spelningar 2015:

20 mars Thuleteatern Örnsköldsvik. 21 mars Folkets hus Umeå. 11 april Biograf Tellus Sthlm. 18 april Stallet, Stockholm. 9 maj, Pygméteatern, Stockholm. 1 juli, Jönköping. 2 juli, Majas vid havet Varberg. 15 juli, Parksnäckan Uppsala. 17 juli, Parkfesten, Nora. 27 juli, Arholma. 31 juli, Stöde, Sundsvall. 12 september, Tellus, Stockholm.17 oktober. Lidingö stadsbibliotek kl 19. 24 oktober. Nordiska museet Stockholm kl 15. 5 december Marabouparken, Sundbyberg kl 14.

Offentliga spelningar 2014:

25 jan Vallonen Skultuna. 28 feb Pygméteatern Sthlm. 1 mars Pygméteatern Sthlm.7 mars Josefs Eskilstuna. 14 mars Fasching Sthlm. 22 mars Tellus Sthlm. 1 maj Hijazz Uppsala. 16 juli Parksnäckan Uppsala. 18 juli Majas vid havet Varberg. 22 november Oceanen Gbg. 29 Tellus Sthlm. 12 dec Centralen Sthlm. 13 dec Västgöta nation Uppsala.

Offentliga spelningar 2013:

19 jan Tellus Midsommarkransen Sthlm. 26 jan Kalmar nation Uppsala. 7 feb Skål Horstull Sthlm. 9 feb Stadshuset Malmköping. 15 mars Oceanen Gbg. 3 maj Folklore Centrum Sthlm. 17 juli Parksnäckan Uppsala. 27 juli Vikers kyrka Gyttorp. 28 juli Mary's Café Eskilstuna. 15 augusti Cirkus Scott Sthlm. 31 aug Skogås Centrum Sthlm, 4 oktober, Pyggméteatern, Sthlm. 5 oktober, Pyggméteatern, Sthlm. 5 oktober Skottvångs värdshus Skottvång.30 nov Stallet Sthlm. 7 dec Marabouparken Sthlm. 13 dec Hijazz Uppsala.

Offentliga spelningar 2012:

15 januari, Kulturoasen, Håga by Uppsala. 11 februari, Tellus, Midsommarkransen, Stockholm. 5 april, Debaser, Stockholm. 8 juni, Old Barn Corner, Vetlanda. 21 juli, Skottvångs värdshus, Mariefred. 10 augusti, Majas vid havet, Varberg. 2 september, Kulturoasen, Håga by, Uppsala. 15 september, Kommunhuset, Knivsta. 24 november, Hijazz, Uppsala. 8 december, Marabouparken, Sundbyberg. 15 december, Västgöta nation, Uppsala.

Offentliga spelningar 2011:

29 januari, Stallet, Stockholm. 18 februari, Klubb Katushka, Kalmar nation, Uppsala. 5 mars, Tellus, Midsommarkransen, Stockholm. 30 april, Skytteholmsfältet, Solna, Stockholm. 2 juli, Parkfesten, Nora. 6 juli, Parksnäckan, Uppsala. 7 juli, Festspel i Pite älvdal, Piteå. 8 juli, Musik vid Dellen, Delsbo. 11 augusti, Mundekulla Musikfestival, Mundekulla. 12 augusti, Kafé de Luxe, Växjö. 10 september, Celsiustorget, Uppsala. 23 sept, Picchus café, Upplands väsby. 24 sept, Hässelby centrum, Sthlm. 10 dec, Västgöta nation, Uppsala.

Offentliga spelningar 2010:

24 januari Kulturoasen Uppsala. 6 februari Tellusbio Stockholm. 27 februari Skogås Stockholm. 13 mars Wasabryggeriet Borlänge. 15 april Pusterviksbaren Gbg. 1 juni Kägelbanan Stockholm. 5 juni Beatroots Enköping. 15 juli Kungsträdgården Sthlm. 4 augusti Björkö Gbg. 6 aug Majas vid Havet Varberg. 7 aug Kafé de Luxe Växjö. 5 sept Kulturoasen Håga By Uppsala. 1-2 oktober Kägelbanan Sthlm.

Offentliga spelningar 2009:

7 feb Fasching Sthlm. 28 feb Tellus Midsommarkransen Sthlm. 7 mars Katalin Uppsala. 12 mars 2 Lingon & blåbär Västerås. Kafé de luxe Växjö 17 april. Stallet Stockholm 25 april. 5 juni Rothoffsparken Eskilstuna. 2 juli DalFlo Bravefest Dala-Floda. 8juli Parksnäckan Uppsala. 11 juli Parfesten Nora. 21 augusti Tyrolen de Luxe Alvesta. 22 augusti Old Barn Corner Vetlanda. 10 september Grönlandsparken Kista. 27 november Kulturhuset, Stockholm. 11 december Pluto Stockholm. 12 december Västgöta nation Uppsala.

Offentliga spelningar 2008:

26 jan Stallet Stockholm. 9 feb Tellus Sthlm. 1 mars Gula Villan Haninge. 15 mars Allhuset Stockholms universitet Sthlm. 3 april Contrast Eskilstuna. 1 maj Stary Rynek Elblag Polen. 29 maj Judy's Sthlm. 31 maj Gränslös kulturfestival Åmål.7 juni Vårby gårdsfestivalen Sthlm.  9 juli Junseleveckan Junsele. 14-19 juli Festival Muzyki Kazimierz Dolny Polen. 31 augusti Tant Gröns Kulturoas, Håga, Uppsala. 3 okt Re:Orientfestivalen Sthlm. 15 okt, Blidösund, Stockholm. 1 nov, Mångfaldsfestivalen, Strömsund. Västgöta nation 13 dec Uppsala.

Offentliga spelningar 2007:

 27 januari Tellus i Midsommarkransen Stockholm. 15 februari Frölunda Kulturhus Gbg. 17 februari Kulturforum i Kiel Tyskland. 28 februari Norrköping Crescendo. 18 april Sagateatern Södertälje. 12 maj Matteuskyrkan Göteborg. 6 och 7 juli Älvdansen Järvsö. 14 juli Falun Street Festival Falun. 1 augusti Parksnäckan Uppsala. 2 augusti Reflexen Kärrtorp Stockholm. 8 september Konstmuseet Uppsala. 18 september Nyhetsmorgon, TV4. 21 september Katalin, Uppsala. 22 september v:s lokal Eskilstuna. 23 september Debaser Stockholm. 16 oktober Teater Scenario Stockholm. 15 december Västgöta nation Uppsala. 31 december Uplands nation Uppsala.

Offentliga spelningar 2006:

19 januari Wasabryggeriet Borlänge. 11 mars Tellus Midsommarkransen Stockholm. 18 mars Allhuset Stockholms Universitet,Sthlm. 2 juni Hejbabberiba-festivalen Sala. 9 juni Mångkulturfestival  Hässelby torg Stockholm. 9 juni  Katalin Uppsala. 30 juni The Cod Strömstad. 1 juli Åstols Rökeri Åstol. 2 juli Majas vid havet Varberg. 8 juli Älvdansen Järvsö. 14 julicafébåten Vita Björn Umeå. 14 juni Rajraj-festivalen Umeå. 30 september Stallet Stockholm. 12 oktober Sjöhästen Hornstull Stockholm. 18 oktober Hängmattan Musikens hus Göteborg. 20 oktober  Bremer Klezmerfest i Bremen 21 oktober Kulturkeller Wurzen. 28 oktober Katalin Uppsala. 2 december Folkets hus  Åkersberga. 8 december Grand Uppsala.

Offentliga spelningar 2005:

28 januari Jeriko Malmö. 26 feb Stallet Sthlm. 6 mars Projekt Gieszerstr. 16 Leipzig Tyskland. 8 mars Objekt 5 i Halle Tyskland. 10 mars Klezmerfestival Fürth Tyskland. 11 mars Hackesches Hoftheater Berlin Tyskland. 25 mars Katalin Uppsala. 26 mars Tellus Midsommarkransen Sthlm. 26 mars Purimfesten på Stockholms universitet Sthlm. 2 juli Snerikes Nation Uppsala. 8 juli 2nd KlezMORE Festival Wien Österrike. Väl hemkomna från Österrike är det dags för ett gig i Stadsparken i Uppsala. Tisdagen den 12 juli blir det. 11 augusti Stadsmuseet Stockholm. 3 september Sthlms kulturfestival Sergels torg Sthlm. 15-18 september Warszawa Singera Festival Polen. 7 oktober Vara kulturhus. 20 oktober Musikens hus Göteborg. 29 oktober Stallet Sthlm. 2 december Smålands nation Uppsala. 10 december Västgöta Nation Uppsala.
vbcvbcvbc