|
Arko Records har nöjet att presentera Den Flygande Bokrullens tredje fullängdsskiva Tarrschwein
|
1
Meshuggah |
/tuba,
trombon, klarinett, kornett & trummor + saz/ Den här låten är inspirerad av turkisk marschmusik, hårdrock (låtens första del), gammal klezmer och vår electronic ep (framförallt sazbrejket på slutet). Tokig klarinettstämma av Lars. Det passar bra, eftersom titeln i svensk översättning blir ungefär galen. Den sista låten som blev klar till skivan. |
2
Freylekhe Mekhutonim |
/tuba,
dragspel, altsax, mandolin och trummor/ En känd låt som finns i många versioner. Har även spelats in som humpalåt i Finland på trettio- eller fyrtiotalet. Den här versionen innehåller två tonartshöjningar mot slutet: först ett helt tonsteg, sedan ett halvt. |
3
Trisker Nign |
/tuba,
trombon, klarinett, kornett och trummor/ En gammal klezmerlåt som så många andra (för första gången) spelades in på tiotalet i USA. Den här är från Harry Kandels repertoar. |
4
Zefki |
/piano,
dragspel, klarinett, tenorbanjo och trummor + kontrabas/ Dave Tarras spelade in den här melodin i sin ”grekiska serie”. Den här versionen krävde väldigt många omtagningar, under två olika dagar, innan den blev bra. Ovanligt för att gälla DFB. Oftast duger en låt efter en eller ett par tagningar. Tomas Dawidowski gästar på kontrabas, liksom på tre andra låtar. |
5
Ziganoff |
/tuba,
dragspel, altsax, mandolin & kornett, och trummor +
Horns of Hoodwink/ Den här är naturligtvis inspirerad av romsk/zigensk musik. (Åtminstone slutdelen där inspelningen f ö gästas av blåsensembeln H of H.) Matti byter instrument (från mandolin till kornett) mitt i låten. Inspelningstekniker Göran Freese agerade mandolinställ i studion. Ursprungligen var den här låtens första del tänkt att gå i swingtakt, men det ändrades ganska snabbt. |
6
Schweir
und Schwiger Tantz |
/tuba,
barytonhorn, klarinett, kornett och barytonhorn/ Egentligen en östeuropeisk judisk bröllopslåt (Svågerns och svägerskans dans). Den spelades in av Abe Schwartz Orchestra i New York 1920. Det här är det enda spåret utan Calles trummor, eftersom han spelar horn istället. Här är vi lite inspirerade av gamla brunnsorkestrar och alp-umpa-pumpa och en nypa smutspunk som vanligt. |
7
Farshtinkener Boris |
/tuba, dragspel, klarinett, mandolin
och trummor/ En låt som är tillägnad Boris på Hällefors kulturdistribution som köpte skivor av oss för trettio tusen för Lira klubbs räkning. Tyvärr betalade de bara tio tusen efter många påtryckningar från oss och sedan gick H:s kult.distr. i konkurs. Det var inte roligt. Men, alla blir blåsta någon gång (utom vi, som blir det flera gånger). Hursomhelst är det förmodligen uppenbart att ”farshtinkener” inte är något fint ord. Gustav tyckte att det passade bra. |
8
Besaraber
Khosidel |
/tuba, dragspel, klarinett, mandolin och
trummor/ |
9
Kleopatras Leda |
/tuba,
trombon, klarinett, kornett och trummor + kontrabas/ Det här spåret var först tänkt med ett annat komp med fler ackord. Men vi gjorde ett enklare komp med blås och rumba-inspirerad trumrytm. Titeln kommer från en icke namngiven, men desto mer påverkad inspelningstekniker, som mässade om hur Kleopatra njöt när hon stack guldnålar i sina slavinnor. |
10
Donner Bulgar |
/tuba,
dragspel, klarinett, kornett och trummor/ Den låt som DFB tidigast blev klar med till skivan. Spelades in 1923 i USA av Harry Kandel under namnet Mamaliga. |
11
Lajka |
/piano,
dragspel, klarinett, mandolin och trummor + kontrabas/ Här gör Tomas ett fint inhopp på kontrabas. Inspirerad av rysk och grekisk musik samt av humpa. |
12
Evrejskij Tanets |
/tuba,
dragspel, klarinett, eufonium och trummor + piccola/ Vi har hört den här låten i en version som spelades i Sovjet i slutet av trettiotalet av en statlig judisk orkester. Ganska ovanligt. DFB:s version innehåller ett vasst inhopp på piccola av Mikael Sjöberg. |
13
Karpat Jodel |
/tuba,
dragspel, klarinett, mandolin och trummor/ Den här hade arbetsnamnet ”Digeridoo och Djembe”, men fick sitt nuvarande namn just innan skivan skulle tryckas. Det var inte säkert att alla skulle finna lika mycket nöje i den titeln som bandmedlemmarna själva. |
14
Honga |
/tenorhorn,
trombon, klarinett, kornett och trummor + kontrabas/ Lyssna efter Arvids ”elefant-på-savannen-horn” i slutet av låten. Ursprungsversionen av den här låten spelades in 5 december 1917 av Kandels Orchestra. |
Recension av Ari Davidow, Klezmershack, USA, juni 2003
Den Flygande Bokrullen / Tarrschwein
Review | Personnel | Songlist
Den
Flygande Bokrullen
Tarrschwein
Arko Records, ARKO CD005, 2002
Herrgården 8
S-745 41 Enköping, Sweden
Tel: +171 365 62
www.denflygandebokrullen.nu
Back with a new release, time has not quieted nor calmed Sweden's Den Flygande Bokrullen. To the contrary, they remain a propulsive, brassy reminder of American Klezmer as it was recorded most loudly in the early 20th century. This isn't to say that they are stuck in the past - their rendition of the "Trisker Nign" will surely remind many ears of the Macarena (Matzorena?). At the same time, their "Freylekhe Mehkutonim" or their arrangement of the "Donner Bulgar" would be welcome at any celebration.
This is raw, noisy klezmer played by a band who would be at home in any village square, unamplified. There is no Yiddish theatre music or folk music here, just solid, thumping dance music, propelled by a solid thumping drum kit, good for klezmer, for polkas, good anywhere that a gaggle of loud, reasonably coherent kapelye would be welcome. These are the true children, not only of those old '78s by the Kandel Orchestra, but also of the madcap, fun-loving original Klezmer Revival band, the Klezmorim. Listen to the band's own "Farshtinkener Boris" with solos ranging from banjo to accordion to tuba. This is rollicking fun.
Reviewed by Ari Davidow 6/8/03
DEN FLYGANDE BOKRULLEN
Tarrschwein
(Arko/Amigo 2002)
På sin tredje cd ökar Flygande bokrullen
tempot ännu mer. Första spåret heter Meshuggah (jiddisch för galen
och knäpp). Bra beskrivning på hela cd:n! Bokrullen (tuba,
kornett, trombon, klarinett, trummor med mera) spelar snabbare än
snabbt och lika tokigt som roligt. Typ en rabiessmittad
blåsorkester från Balkan. Det här är klezmermusikens motsvarighet
till punk och thrash metal.
Även om det bara inträffar på två spår av fjorton så kan Bokrullen
också sänka hastigheten. Till exempel i Kleopatras leda, där en
inlånad kontrabasist drar stråken lugnt och stämningsfullt över
mörka men vackra strängar.
Recension i den danska folkmusiktidskriften Djembe okt-dec 2002
DEN FLYGANDE BOKRULLEN:
‘Tarrschwein’
Arko Records ARKOCD005 u46
minutter
*****
Klezmer. Meget energisk svensk ensemble, der har amerikanske
Klezmorim som sine store forbilleder. Dette afspejler sig ikke
mindst i lyden på Tarrschwein, der er mixet meget lig Klezmorims
tidlige plader, det vil sige en meget mørk, støvet og analog lyd
der faktisk klæder musikken utroligt godt. Ikke desto mindre
modigt. Det får optagelserne til at lyde en del ældre end de er,
hvilket jeg formoder er tilsigtet. Det må dog straks bemærkes at
Bokrullen absolut magter at frigøre sig fra idolerne; de har deres
helt egen stil og sound. De har blandt andet lavet en del græsk
musik glide ind i repertoiret, hvilket absolut giver pote.
Tubaspilleren glider anarkistisk rundt mellem tonerne som en fuld
mand på skøjter, hvilket giver musikken et sjovt og skørt præg.
Orkestret er centreret omkring trommer og blæs, men fire ud af de
fem medlemmer spiller flere forskellige instrumenter, så accordeon
og mandolin sniger sig også ind. Jeg har sjældent hørt et ensemble
der var så meget på, som de her drenge. Selv en stille ballade
nærmest brænder ud gennem højttalerne og slår sig selv fast med
syvtommer søm. I det hele taget har musikken et særligt
cirkus-præg. Bokrullen spiller fandenivoldsk og anarkistisk – og
temmelig godt.
Mikkel Hviid Hornnes
Recension i Dagens Nyheter 23 maj
Den Flygande Bokrullen går baklänges in i framtiden. Klezmermusikens svar på Sex Pistols gör allt för att undvika förfining och väloljat samspel. På sitt tredje album brötar de värre än någonsin. Det här är punk - fast på dragspel, trumma, klarinett. Fem män i vita skjortor och städat utseende krockar i ett rum och genom fönstret far flisorna av 1900-talets judiska klezmerhistoria. Det är rått, rakt, snabbt (ett medvetet estetiskt val). Det kraschar om cymbalen och tuban puffar som en humla instängd i en flaska. De skriver egna låtar som kunde vara hundra år gamla. Den Flygande Bokrullen är fortfarande mitt svenska favoritklezmerband. Missa dem inte på nästa bröllopsfest. Lyssna hårt, skriver de. Visst!
Östgötacorrespondenten:
CCCC
Den flygande Bokrullen: Tarrschwein
Arko Records/Amigo
BOKRULLEN är fem unga dynamitgubbar med kort stubin. Hängivna
den judiska festmusiken klezmer med extra tryck från Balkans
vilda blåsorkestrar. Femlingarna i DFB antyder också ett
försiktigt släktskap i spelet med sval svensk brunnsorkester och
stressad cirkusmusik. Humorn är festgruppens sjätte medlem. De
blåser från kraftigt ös till loj intensitet. ”Farshtinkener
Boris” snubblar ystert full på dansgolvet med smågrimaser och
klacksparkar. ”Kleopatras Leda” är en slemseg klagovisa som de
nästan lurar till sömns med en hårt koncentrerad slötakt. DFB
har utvecklats från den vettlöst ystra cd-debuten 1996, över
tokrolig technoklezmer 2000, till ett moget, lekfullt och
kompetent klezmerband i världsklass 2002. Cd-titeln
”Tarraschwein” är en hyllning och en ordlek. Styckad och
ihoplimmad av de gamla odödliga klezmeridolernas efternamn.
LASSE ÅBOM
Recension i Upsala Nya Tidning
Bokrullen lossar slipsknutarna
02/06/12
Den flygande bokrullen
Tarrschwein (Arko/Amigo)
(4 kajor!)
Uppsalas egna klezmerhjältar i Den
flygande bokrullen, en av de mer färgstarka fest- och
dansorkestrar som går att uppbåda, lär knappast minska sin
popularitet med nya albumet Tarrschwein.
Intensiteten, utspelet och frenesin har skruvats upp ytterligare
ett snäpp, det är som att bokrullen nu hunnit fram till
småtimmarna, när all formalia avverkats och de sista
slipsknutarna lossats. Det spelar mindre roll om det är genrens
traditionella melodier eller egna låtar med klezmerstuk som man
framför. Tarrschwein bjuder på bådadera.
Även om detta är en studioinspelning så ger musiken ett
livemässigt, spontant avtryck på trumhinnan. Att beskriva
musiken som klezmer med punkkänsla, som vissa gjort, är inte
helt fel. Men det går inte att komma ifrån att bokrullen helst
ska avnjutas livs levande, inför publik.
Ulf Gustavsson